Kunskap om skatter och jobbskapande är en demokratisk rättighet

· · · · ·
Av Anna-Karin Hatt, 26 Aug 2015

I går deltog jag när Svenskt Näringsliv presenterade sin nya rapport, skriven av dr. Nima Sanandaij vid KTH, som handlar om hur stor (eller snarare liten) svenskarnas kunskap är om skatternas storlek och vad en del av dem tas ut på.

skatter

Min ingång i den diskussionen var att oavsett vad man tycker om skattenivåernas storlek, och oavsett vad man tycker om hur skattemedlen används i dag, så borde vi alla kunna vara överens om att det är en demokratisk rättighet för oss som medborgare att få veta hur mycket man betalar i skatt. Men faktum är att väldigt få har någon tydlig och klar bild av hur mycket skatt man egentligen betalar.

I rapporten har man låtit TNS Sifo undersöka vad den svenska allmänheten vet om skattenivåer och vad de tas ut på. Den bild de kommit fram till är att de flesta svenskar tror att de betalar 34 procent av sin samlade inkomst i skatt. Medan den verkliga nivån, som rapporten också visar, är 52 procent.

Det är ingen liten underskattning av skatternas storlek. Och frågan är vad det beror på?

Ett skäl till okunskapen är att en stor del av de skatter som tas ut och blir till den samlade lönekostnaden för var och en som arbetar döljs i den så kallade arbetsgivaravgiften, som ju inte är synlig för den enskilde medborgaren utan betalas av arbetsgivaren direkt till staten. Och många tror att arbetsgivaravgiften är en skatt på just arbetsgivare, medan forskningen är ganska samstämmig om att arbetsgivaravgiften i praktiken är en skatt på arbete och tas ur löneutrymmet. Om man inte förstår det, då har man förmodligen också svårt att förstå varför det är så skadligt med höga arbetsgivaravgifter, och varför jobb slås ut, inte minst i arbetskraftsintensiva branscher som våra i tjänstesektorn när man, som regeringen nu gör, höjer arbetsgivaravgiften för unga.

Därför är resultaten i rapporten ”Underskattade skatter” viktiga. Min enkla inställning är att det inte finns någon anledning att dölja vare sig skatter, avgifter eller vad skattepengarna går till. Tvärtom är det av demokratiska skäl, och för att människor ska kunna förstå kopplingen mellan skatter och jobbskapande, viktigt att höja kunskapsnivån och öka transparensen kring vilka skatter vi har, hur höga de är och vad vi får för pengarna. Ska man kunna göra informerade val som medborgare så behöver man förstå hur jobben skapas, var våra gemensamma resurser växer fram och vad som blir konsekvensen om man gör på det ena eller andra sättet.

Som jag ser det har vi som arbetsgivare och arbetstagare ett gemensamt behov av höja kunskapen och på så sätt få bättre förutsättningar för våra diskussioner. Ett steg på den vägen skulle kunna vara att tydligt redovisa hela lönekostnaden, inklusive arbetsgivaravgiften, till oss som medborgare.

I dag skriver också Dagens Industri om denna rapport.