Välkomna in på arbetsmarknaden!

Just i detta nu befinner sig miljontals människor på flykt, undan terror och krig, i vår del av världen. Endel av dem har flytt från sina hemländer. Andra är flyktingar i sitt eget land. Några av dem, ett antal tusen, är på väg eller har nyss kommit hit till oss, i hopp om att få leva i fred och trygghet och att kunna skapa en bättre framtid för sig här i Sverige.

Vårt ansvar att hjälpa är humanitärt, en fråga om människovärde, men inte bara det.  Som ett litet exportberoende land, med ett dynamiskt näringsliv som är statt i stark förändring – vilket märks inte minst i den växande och allt mer mångfacetterade tjänstesektorn –  har Sverige allt att vinna på att inte bara erbjuda en fristad för de som flyr, utan också slå vakt om den öppenhet som varit och är så viktig för ett växande och välmående näringsliv. Faktum är att det ligger i vårt eget intresse att vi blir långt bättre på att ta tillvara de nyanländas kompetens och erfarenheter.

Och på det området finns det väldigt mycket att önska i Sverige. Om just det skriver jag och Azita Shariati, vd för Sodexo Sverige och dessutom ordförande för Almega Serviceföretagen som är en av branscherna inom Almega, i dag på DN Debatt. Det fantastiska engagemang som många svenskar den senaste tiden visat för de flyktingar som nu kommer till vårt land behöver nu matchas av konkreta reformer som leder till en bättre fungerande integration, som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden och som ger nyanlända möjlighet att bidra till både jobb och tillväxt.

Ska vi lyckas med det krävs ordentliga reformer.

Idag har Sverige Europas högsta sysselsättningsgap mellan utrikes och inrikes födda. Allra mest har människor födda i Asien och Afrika halkat efter på den svenska arbetsmarknaden. Det drabbar enskilda individer, men är också ett stort hinder i företagens kompetensförsörjning. För bland många nyanlända finns kompetens som skulle kunna tas tillvara mycket bättre i såväl kunskapsintensiva företag som inom serviceyrken.

Vi som representerar tjänstesektorn kan och vill vara motorn i en bättre fungerande integration. Redan i dag jobbar 87 procent av alla Asien- och Afrikafödda i tjänstesektorn, och andelen av dem som arbetar i yrken som kräver högskoleutbildning ökar. Samtidigt visar forskning att snabbväxande IT- och bemanningsföretag oftare än andra rekryterar just utlandsfödda, något vi kan se bland Almegas medlemsföretag. Men samtidigt som utlandsfödda stärkt sin position på arbetsmarknaden så har de också blivit en allt större del av de arbetslösa. I dag är hela 30 procent av de arbetslösa utlandsfödda, vilket är en kraftig överrepresentation.

En bättre fungerande integration förutsätter att vi skaffar oss en korrekt bild av nyanländas förutsättningar. Ungefär en fjärdedel av dem som nu kommer har eftergymnasial utbildning, och borde – med bättre matchning – kunna få jobb mycket snabbare än i dag. Men hela hälften av de som kommer hit har bara förgymnasial utbildning. Idag saknar totalt över 227 000 kortutbildade utlandsfödda arbete, en grupp som dessutom väntas öka med upp till 50 000 personer varje år framöver.

För att bryta den utvecklingen pekar vi från Almega idag ut tre viktiga reformområden:

Bygg ut RUT-avdraget
Sedan RUT-avdraget infördes 2007 har RUT-branschen skapat 20 000 nya jobb, där hela 15 000 gått till personer som tidigare levde i utanförskap. Istället för att försämra RUT-avdraget borde regeringen bygga ut det till fler branscher och fler dimensioner. Med senior-RUT, flytt-RUT och RUT-avdrag för IT-tjänster i hemmet skulle nästan 6 000 nya jobb kunna skapas.

Sänk tröskeln in på arbetsmarknaden
Sverige har den mest sammanpressade lönestrukturen i hela OECD, vilket hämmar framväxten av jobb som inte kräver hög utbildning. Som Konjunkturinstitutet visat slår höga lägstalöner direkt mot grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, särskilt de som har kort utbildning. Arbetsmarknadens parter – facken och vi arbetsgivare – har i den kommande avtalsrörelsen ett mycket stort ansvar att inte höja lägstalönerna, och därmed höja tröskeln in på arbetsmarknaden, utan istället skapa en inkluderande lönebildning som gör det lättare för människor att få jobb.

Stärk kvaliteten i nyanländas utbildning
De utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser som görs för nyanlända måste vara evidensbaserade. Idag har bara 29 procent av de som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser gått vidare till jobb efter två år, och bara 6 procent fått ett osubventionerat arbete. Forskning och erfarenheter visar att en nyckel till mer kostnadseffektiva integrationsinsatser är att öka företagandet och konkurrensen kring utbildningarna för våra nyanlända. Om vi hämtade inspiration från länder som Storbritannien och Australien skulle vi både kunna få en arbetsförmedling som var mindre kostsam än idag, samtidigt som långt fler skulle kunna få ett jobb efter insatserna och utbildningarna.

Vi i Sverige har inte råd att tacka nej vare sig till de asylsökande eller de arbetskraftsinvandrare som söker sig till vårt land. Vi behöver och kommer behöva många fler som kan och vill jobba både i högkvalificerade yrken, och i enklare servicejobb. Almegas bidrag till en bättre integration är vår gedigna reformagenda, som bygger på forskning och erfarenheter från våra medlemsföretag, och som har potential att skapa upp till 110 000 nya jobb för utlandsfödda. Vi är och vill fortsätta vara en motor för en bättre fungerande integration.