En budget som slår hårt mot tjänsteföretagen

· · · · ·
Av Anna-Karin Hatt, 21 Sep 2015

Nu på morgonen presenterade finansminister Magdalena Andersson regeringens förslag till budget för 2016, en budget där det mesta presenterats och är känt sedan tidigare. Fastän det vore motiverat med det omvända blundar regeringen i budgeten för tjänstesektorns betydelse för sysselsättningen, och i flera fall lägger man förslag som direkt hämmar sektorns utveckling.

Det är märkligt att en regering som säger sig ha en jobbagenda och vill att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020 väljer att höja trösklarna in på arbetsmarknaden genom att göra det dyrare att anställa unga och försämra både RUT- och ROT-avdragen. Båda de förslagen kommer leda till färre, inte fler jobb, framför allt för unga och invandrade.

Inte minst de höjda arbetsgivaravgifterna för unga slår hårt mot sysselsättningen och kommer göra det svårare för unga att få jobb. Redan nu vittnar Almegas medlemsföretag om att de tvingas säga upp personal, och i en del fall helt lägga ned sin verksamhet, på grund av det ökade kostnadsläget. Cirka 12 procent av de anställda i Almegas knappt 11 000 medlemsföretag är under 25 år, vilket motsvarar 65 000 anställda. Höjd arbetsgivaravgift för unga slår med andra ord hårt både mot unga och många tjänsteföretag.

Samtidigt kommer även nyanlända få känna av att det blir svårare att komma in på arbetsmarknaden efter regeringens budget, eftersom många får sitt första jobb i Sverige i just tjänstesektorn. Särskilt tydligt är det bland så kallade RUT-företag; hela 20,6 procent av landets lokalvårdare är födda i Asien eller Afrika, medan samma grupp bara utgör 8 procent av befolkningen.

Vi vet att RUT-avdraget har varit en stor framgång, inte minst eftersom det gett jobb åt många nyanlända med kort utbildning. Samtidigt är det tydligt att RUT-reformen också har ökat företagandet bland människor med utländsk bakgrund. Den försämring av RUT-avdraget som regeringen nu föreslår kommer minska efterfrågan. Det vet vi från Danmark, som sett precis den utvecklingen, när de gjorde en liknande förändring av sitt system.

Till det positiva i regeringens budget hör regeringens förslag om att satsa på SFI och Komvux, men ska det förslaget få rätt effekt behöver fler privata aktörer släppas in på dessa marknader. Den rättighet till Komvux som regeringen föreslår är bra. Men för att den reformen ska få rätt effekt behöver den kombineras med en skyldighet att tillhandahålla det. En nationell Komvux-peng skulle bidra till ökad effektivitet, större flexibilitet och bättre resultat.

Nacka kommun har infört fri tillgång till Komvux, resultatuppföljda utförare och ett pengsystem i valfrihetsmodell och nått goda resultat. 89 procent av de som gått yrkesvux har efter utbildningen gått vidare till arbete eller andra studier. Kommunen når också kortutbildade utlandsfödda i högre utsträckning än andra kommuner i regionen. De erfarenheterna borde regeringen ta intryck av och införa i hela riket.