Ökad konkurrenskraft och fler jobb måste stå i centrum för avtalsrörelsen

Tillsammans med företrädare för Svenskt Näringsliv och de som, liksom jag själv, företräder de stora arbetsgivarorganisationerna och de stora sektorerna inom näringslivet skriver jag idag i Dagens Industri om den stundande avtalsrörelsen och att vi måste sätta stärkt konkurrenskraft, fler jobb i Sverige och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden i centrum för avtalsförhandlingarna.

Vi som företräder arbetsgivarsidan har inför årets avtalsrörelse en väl fungerande samordning. Som en del av det har vi enats om våra viktigaste gemensamma och grundläggande prioriteringar i avtalsrörelsen, som vi beskriver i dagens debattartikel, och som kommer vara vägledande för oss arbetsgivarrepresentanter i avtalsrörelsen:

  1. Lönenivåer som tryggar jobben i Sverige. De senaste åren har allt fler företag i Sverige utsatts för allt skarpare internationell konkurrens. Det gäller för industrin, för tjänstesektorn och för allt större del av handeln. Lönekostnader har ökat kraftigt, samtidigt som priserna legat still eller till och med behövt sänkas. Nu behöver svenska företag få möjlighet att förbättra sin internationella konkurrenskraft. I en globaliserad värld fungerar det inte att vara lika bra, fast dyrare. Därför måste kostnadsökningarna i avtalen i den kommande avtalsrörelsen stanna på klart mindre än en procent per år – om vi ska klara jobben. Inför avtalsrörelsen har regeringens höjda arbetsgivaravgifter för unga redan ätit upp mer än hela utrymmet för löneökningar. Fackens krav på löneökningar runt 3 procent är orimliga om vi ska klara av att stärka konkurrenskraften.
  2. Flexibla regler så att fler företag kan anställa. Många företag behöver ökade möjligheter att effektivt kunna möta variationer i kundernas efterfrågan. Det betyder bland annat att möjligheten att hyra in personal och anlita bemanningsföretag inte får inskränkas. Dessutom är det viktigt att bevara möjligheten till visstidsanställningar och anställningar på deltid, som för många är en första och väldigt viktig väg till arbetsmarknaden. I många branscher är visstidsanställningar en förutsättning för att företagen ska kunna växa och utvecklas.
  3. Ingångslöner som sänker trösklar och skapar fler jobb. Sverige har Europas högsta ingångslöner. Det bidrar starkt till att vi har få jobb för människor med kort utbildning, eftersom många företag idag har små möjligheter att anställa människor med kort utbildning och kort erfarenhet. Höga ingångslöner betyder höga trösklar in på arbetsmarknaden, och att många fastnar i långa utanförskap. Höga ingångslöner bidrar dessutom i vissa branscher till sammanpressade löner, vilket försvårar medarbetar- och företagsnära lönebildning.

Med fler vardagsjobb i exempelvis tjänstesektorn skulle fler kunna få arbete och gå från bidragstagare till skattebetalare. Vi som har undertecknat den här debattartikeln representerar arbetsgivare som står för ett välkomnande Sverige och en öppen arbetsmarknad. Vi är fast beslutna att göra vad som krävs för att stärka vår konkurrenskraft och samtidigt dra vårt strå till stacken för att fler ska kunna få jobb och få möjligheten att skapa sin egen framtid. Men då måste stärkt konkurrenskraft, fler jobb och sänkta trösklar in på arbetsmarknaden stå i centrum för den kommande avtalsrörelsen.