Vad är en fredspliktsinvändning?

· · · · ·
Av Anna-Karin Hatt, 15 Apr 2016

Under torsdagen lämnade Almega Tjänsteförbunden, Medieföretagen och IT&Telekomföretagen in fredspliktsinvändningar till Unionen och Sveriges Ingenjörer, som varslat våra medlemmar om strejk i frågan om flexpension. I sak innebär en fredspliktsinvändning att vi talar om för facken att vi anser att de konfliktåtgärder som de varslat om strider mot Lagen om medbestämmande (MBL).

När facken får en sådan fredspliktsinvändning är det de som själva väljer hur de agerar. Om facken inte tycker att de finns något som helst fog för invändningen, och är säkra på sin sak, kan de helt enkelt välja att strunta i den och ändå utlösa sin strejk. Om de däremot bedömer att vi har fog för invändningen ska de, som Unionen och Sveriges Ingenjörer valde att göra, vända sig till Arbetsdomstolen (AD) för att be dem om att få saken prövad, och samtidigt skjuta på de konfliktåtgärder man varslat om till dess att frågan är avgjord av AD.

Vad händer nu?

En process i AD kring en fredspliktsinvändning ska behandlas skyndsamt. Dock ska båda parter ha möjlighet att lämna in skriftligt underlag, en domstolsförhandling ska hållas och domstolen ska skriva en motivering till sitt beslut. Med tanke på hur AD brukar jobba räknar vi med att ett beslut från AD kring vår fredspliktsinvändning kan komma först i slutet av nästa vecka, eller kanske till och med först i början av veckan därefter. Och innan AD har kommit med sitt beslut kommer inte någon strejk bryta ut.

Varför menar Almega att varslet om strejk i denna fråga strider mot fredsplikten?

bakgrund är ju, som bekant, att Unionen och Sveriges Ingenjörer på sex avtalsområden varslat Almegas medlemmar om strejk för att de vill införa ett system som de kallar flexpension, vilket innebär att de begär att arbetsgivarna ska göra en extra pensionsavsättning inom ramen för det kollektivavtalade systemet för individuell tjänstepension (ITP).

Tjänstepensionen regleras i ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK, där Unionen ingår. Det kollektivavtalet är dock inte uppsagt utan är gällande och löper vidare. En av anledningarna till att hantera pensionsfrågorna i ett separat avtal är att det är frågor som inte är lämpliga att lösa i konfliktfyllda och hetsiga avtalsrörelser. I och med att frågan om ITP regleras i ett gällande kollektivavtal menar Almega att parterna inte får vidta konfliktåtgärder kring dessa frågor. I den bedömningen stödjer vi oss på Lagen om medbestämmande 41 § som slår fast att konfliktåtgärder inte får vidtas för att åstadkomma förändringar i ett gällande avtal.

Vad händer med medlingen?

Samtidigt som AD nu kommer pröva frågan om Unionen och Sveriges Ingenjörer har möjlighet att varsla om strejk för att tvinga fram en extra pensionsavsättning så löper medlingsprocessen vidare. Min och Almegas inriktning och förhoppning är fortsatt att vi och våra motparter ska kunna enas om en bra lösning, som både passar tjänsteföretagens behov och deras medarbetare.