Hög tid för regeringen att förenkla för företagen

· · · ·
Av Anna-Karin Hatt, 04 Okt 2016

Idag skriver jag tillsammans med sju andra näringslivsföreträdare – däribland NNR:s VD Andrea Femrell, Svenskt Näringslivs VD Carola Lemne, LRF:s ordförande Helena Jonsson, Småföretagarnas Riksförbunds ordförande Leif Svensson och flera andra – på SVT Opinion om att det är hög tid att regeringen går från ord till handling och på allvar förenklar för företagen. Av de 33 förenklingsförslag som näringslivet lämnat in till regeringen har bara ett enda genomförts. Det duger inte om man vill förbättra näringslivsklimatet och ge förutsättningar för företagen att skapa fler jobb.

Kostnadseffektiva och ändamålsenliga regler är viktigt för näringslivet, samhället i stort och för den svenska tillväxten. Vi vet nämligen att företagens möjlighet och vilja att investera, etablera och anställa i Sverige hänger tätt samman med de regelverk och generella system som skapar villkor och förutsättningar för att starta, driva och utveckla företag.

Genom globalisering och digitalisering skapas en internationell konkurrens, som idag även omfattar regelverken, som måste förhålla sig till omvärldsförändringar och nya förutsättningar.

Enligt regeringen skulle regeringsarbetet 2015-2018 inriktas på att få mer ändamålsenliga regler för att främja företagens tillväxt och minska de kostnader som hänger samman med företagens regelbörda.

I budgeten för 2016 skrev regeringen att det är prioriterat att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet. Samtidigt skrev man att det, för att få ett positivt resultat, krävs att man kontinuerligt följer upp vad företagen ser som tillväxthämmande i lagar och regler, och att det är viktigt att regeringen har en så bred och tydlig förankring i näringslivet som möjligt.

Inför 2015 sammanställde och prioriterade vi därför 33 regelförbättringsförslag inom för näringslivet viktiga områden i Näringslivets Regelnämnds, NNR, rapport ”Effektivare regelverk med fokus på tillväxthindren i Sverige”. De förslagen lämnade vi sedan in till regeringen via Näringsdepartementet.

Nu har NNR följt upp vad som hänt med förslagen och hur regelförbättringsarbetet sett ut hittills. Tyvärr tvingas vi konstatera att av regeringens vackra ord om bättre företagsklimat och ändamålsenliga regler har det hittills tyvärr bara blivit en tummetott.

I början av sommaren kontaktade NNR samtliga departement som berördes av de regelförbättringsförslag vi lämnade in för två år sedan, för att se om någonting hänt med förslagen. Sex av elva berörda ministrar har valt att svara.

Den genomgången visar att av näringslivets 33 inlämnade förslag så har bara ett enda genomförts, det om höjd beloppsgräns för förenklad faktura.

Tre förslag – förändringar av regler för fåmansbolag, höjd schablon för anskaffningsvärdet av långa innehav och avskaffande av danstillstånd – utreds i andra hänseenden.

Samtidigt framhåller regeringen att arbete på regelförbättringsområdet pågår när det gäller elsäkerhetslagen, nya upphandlingsregler och prövningen av brytning av torv.

Varje år anger regeringen inriktningen och prioriteringen för sina myndigheter i regleringsbrev. Det är genom regleringsbreven som regeringen styr myndigheterna, och det är där vikten av regelförbättringsarbete och uppföljning borde understrykas om det ska kunna få ett praktiskt genomslag i myndigheternas arbete.

NNRs genomgång av 24 utvalda myndigheters regleringsbrev för 2016 visar att det bara är tre som har fått i uppdrag av regeringen att förbättra regelverken för företag. Det är anmärkningsvärt lite.

Bara två av dessa uppdrag kan kategoriseras utifrån vilka effekter förbättringarna skulle ha för företagen i form av till exempel tidsbesparing.

Så få som fyra myndigheter är skyldiga att göra en bedömning om myndighetens åtgärder uppfyller regeringens mål om att förenkla för företagen – att regeringens löften faktiskt blir verklighet.

Resultaten av den uppföljning NNR nu har gjort visar tyvärr att regeringens arbete med regelförbättring än så länge bara är ord och alltför långt ifrån konkret handling.

Detta bekräftas också av företagens egna upplevelser, där andelen företag som själva säger att de upplever att det blivit krångligare att följa statliga regler fördubblats jämfört med andelen för ett år sedan, enligt NNRs SKOP-undersökning 2015.

Vi inom näringslivet har redan gjort en stor del av jobbet genom att identifiera de områden och konkreta regelförbättringar som företagen själva upplever skulle ha störst positiv inverkan på deras verksamhet.

Det regeringen behöver göra är att visa handlingskraft, ta frågan på allvar, sätta konkreta och mätbara mål för regelförbättringsarbetet och driva frågan aktivt.

När budgeten för 2017 nu presenterats och regeringen understryker att målen om bättre service och sänkta regelkostnader kvarstår, vill vi som skrivit under dagens debattartikel se konkreta exempel på hur regeringen tänker genomföra det arbetet i praktiken.

Ska svenska företag ges förutsättningar att kunna växa och utvecklas – och därmed expandera, anställa och bidra ännu mer till Sveriges välstånd – då räcker det helt enkelt inte med aldrig så fina ord om regelförenkling. Det krävs förändring och förenkling i praktiken.