Lägg den populistiska retoriken åt sidan och fokusera på välfärdsutmaningen

· · ·
Av Anna-Karin Hatt, 27 Dec 2016

Almega har tidigare varnat för att sysselsättningstillväxten i tjänstesektorn kan komma att bromsas in. Nu talar mycket för att det är precis vad som sker. Om man tittar på den senaste tjänsteindikatorn så blir det tydligt att en kraftig inbromsning sker och att sysselsättningen i praktiken redan börjat falla. Det är en situation som inte borde uppstå under en högkonjunktur och med hög efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Om detta skriver jag idag på Aftonbladets debattsida.

Idag är det helt enkelt svårt att rekrytera personal i den omfattning som skulle behövas. Personalbristen hos offentliga arbetsgivare är ännu mer ansträngd och har på senare tid nått historiskt höga nivåer. Enligt Arbetsförmedlingens undersökning hösten 2015 uppgav 57 procent av de offentliga arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret.

Det innebär att mer vård och omsorg för tillfället måste klaras av med begränsade personalresurser. Det förutsätter effektiviseringar.

Det är också i den kontexten man måste betrakta Ilmar Reepalus utredning om snäva vinstbegränsningar i privat driven välfärd. Skulle en sådan reform genomföras är det en garanti för att de privata aktörer som leder innovationsarbetet och effektiviserar välfärden skulle drabbas väldigt hårt.

I realiteten skulle många företag, inte minst många mindre företag – inte sällan drivna av kvinnliga entreprenörer – tvingas lägga ned. Många personer som driver företag i välfärdssektorn kommer att få avveckla sina livsverk och göra någonting annat i stället. Det skulle inte gynna någon.

Det politiken borde göra är att lägga den populistiska retoriken åt sidan och istället fokusera på att lösa de problem som faktiskt finns. Man borde kunna ställa tydliga och höga krav på kvalitet och uppföljning i all offentligt finansierad verksamhet, oavsett regi.

Utöver det måste de uppenbara problem som syns på arbetsmarknaden åtgärdas. I dagsläget är matchningen mellan efterfrågan och tillgång på personal med rätt kompetens och en långsam integration av invandrad arbetskraft en tung bromskloss för sysselsättningen.

Personalbristen skapar väntetider, lägre kvalitet och högre belastning på anställda. Det leder också till högre kostnader i form av övertid och ett större nyttjande av inhyrd personal. Det är på dessa problem fokus borde ligga.

Därför det dags att lyfta blicken. Om 25 år kommer Sverige ha 12 miljoner invånare. Inför det behöver vi rusta vår välfärd. I det behövs alla krafter som kan och vill vara med och bidra – både privata och offentliga.

Det kommer kräva större tillgång på personal.