Stort välfärdstapp för Uppsala om Reepaluutredningen blir verklighet

Inom ramen för det vi kallar för Välfärdstappet har Almega kartlagt de privata alternativen runt om i Sverige via SCB:s utförarregister för att beskriva de stora konsekvenser ett vinsttak – som i många fall är ett vinstförbud – i välfärden skulle få. I onsdags arrangerade Almega en debatt  i Uppsala med lokalpolitiker kring just den frågan. Samtidigt presenterade vi en rapport som visar vilket välfärdstapp Reepalus förslag skulle leda till i Uppland.

I samband med detta publicerade även Uppsala Ny Tidning en debattartikel och en nyhetsartikel från själva debatten.

Det förslag som regeringens utredare, Ilmar Reepalu, har lagt går i korthet ut på att staten skulle lägga ett vinsttak på alla välfärdsföretag, där den maximalt tillåtna vinsten skulle vara sju procent av företagets operativa kapital.

Eftersom majoriteten av alla välfärdsföretag inte äger sina egna lokaler, och i sin balansräkning har ett negativt eller lågt operativt kapital, så skulle det för många företag innebära att man bara skulle kunna göra en väldigt låg vinst eller i vissa fall skulle tvingas gå med förlust.

När revisionsbyrån PWC tittade på förslaget konstaterade de att omkring 80 procent av välfärdsföretagen över en natt skulle få en ekonomi som beskrivs som ”otillräcklig i välfärdsbranschen för att driva en ekonomiskt sund och stabil verksamhet”.

Det finns alltså en överhängande risk att många välfärdsföretag helt enkelt skulle avvecklas, om Reepalus förslag genomfördes.

Och om det händer skulle det drabba de privata välfärdsföretagen och deras brukare, men det skulle även ställa höga krav på det offentliga att klara av att möta det stora behovet av välfärd.

Vår kartläggning visar att bara i Uppsala skulle 7 200 anställda och 2 600 äldre med privat hemtjänst eller privat särskilt boende drabbas om Reepalus förslag för välfärdsföretag genomförs.

740 000 patientbesök inom den privata vården i Uppsala skulle äventyras.

De kommuner och landsting som redan i dag har svårt att driva en kostnadseffektiv välfärd kommer få ta ansvar för ännu fler människor och det till en ännu högre kostnad.

Att fortsätta fokusera debatten på vem som är huvudman för en förskola eller en vårdcentral är inte bara olyckligt, utan direkt kontraproduktivt. Det debatten borde handla om är vilken utförare som kan leverera mest högkvalitativ förskola eller vård till bäst pris. Och i den jämförelsen står sig de privata utförarna mycket bra.

Här kan du läsa mer om Välfärdstappet.