Varslet för personlig assistans avblåst men huvudproblemet kvarstår

Under gårdagen tecknades slutligen ett nytt kollektivavtal för branschen personlig assistans mellan Vårdföretagarna – ett av de sju förbunden inom Almega – och fackförbundet Kommunal. Överenskommelsen nåddes efter intensiva förhandlingar där Kommunal till sist meddelade att de var beredda att säga upp hela avtalet och inte teckna ett nytt kollektivavtal för de sammanlagt 40 000 personliga assistenter som berörs.

Inför hotet att helt stå utan kollektivavtal valde Vårdföretagarna därför att acceptera överenskommelsen, trots att det nya avtalet innebär att branschen nu får en löneutveckling som den har svårt att hantera. Under förhandlingarna har parterna varit helt enade om att de har en gemensam ambition att personliga assistenter ska ha en löneökning i nivå med övriga på den svenska arbetsmarknaden, det vill säga i nivå med märkets 6,5 procent fördelat över tre år. Men förhandlingarna har försvårats av att regeringen under flera år låtit bli att höja assistansersättningen i samma takt som de kollektivavtalade lönerna ökat. Och hela ersättningen för den personliga assistansen styrs av hur mycket (eller lite) regeringen väljer att justera upp assistansersättningen.

Det nytecknade avtalet är uppsägningsbart vilket innebär att avtalet kan komma att omförhandlas, om det skulle visa sig att regeringen de kommande åren inte skulle höja assistansersättningen i nivå med märket. Denna del av avtalet är viktig för att skydda en bransch som under många år levt under stor ekonomisk press och där assistansersättningen steg för steg urholkats.

Den utmaningen kvarstår. Enligt Vårdföretagarnas medlemsenkäter uppger sju av tio företag att de kommer tvingas lägga ner inom två år om de kollektivavtalade lönerna ökar snabbare än vad regeringen höjer assistansersättningen. Trots att strejkhotet alltså är avblåst för den här gången, och ett nytt kollektivavtal tecknat, kvarstår alltså huvudproblemet: att regeringen inte kan fortsätta urholka assistansersättningen och därmed äventyra assistansföretagens möjligheter att bidra med en god assistans till de som är beroende av det för att klara sitt dagliga liv.