Sveriges främsta jobbmotor bromsar nu in

· · ·
Av Anna-Karin Hatt, 20 Dec 2017

Igår publicerade Almega sin senaste tjänsteindikator som visar på att den privata tjänstesektorn växlar ner tillväxttakten under det sista kvartalet i år. Detta trots en fortsatt stark efterfrågan inom flertalet tjänstebranscher. Främsta anledningen är en historiskt omfattande kompetensbrist som nu håller tillbaka takten i en rekordstor andel av tjänsteföretagen.

Dessutom ser vi att en fallande produktion inom vård- och omsorg samt utbildning drar ned tillväxten för hela tjänstesektorn. Här talar mycket för att osäkerheten om regering och riksdag kommer besluta om vinstbegränsningar för företagen inom dessa branscher nu håller tillbaka deras investeringar i utökad kapacitet. Detta riskerar givetvis få allvarliga konsekvenser som följd när människor inte kan få sitt behov av vård, omsorg och utbildning tillgodosedda.

Sverige är idag beroende av privata investeringar för att vi ska klara av den kapacitetsutbyggnad av välfärden som kommer krävs de närmaste åren. Därför är det också oerhört viktigt att välfärdsföretagen får långsiktiga riktlinjer att förhålla sig till, annars riskerar Sverige gå miste om en betydande och nödvändig resursförstärkning inom välfärdssektorn.

Almegas indikator för fjärde kvartalet visar även på att toppen för sysselsättningstillväxten inom privat tjänstesektor nu sannolikt är nådd. Här ser vi att tillgången på relevant kompetens är så gott som uttömd för främst de kunskapsintensiva företagen. Ett problem som i allra högsta grad är akut. För idag pekar hela 40 procent av de privata tjänsteföretagen på att kompetensbristen är så allvarlig att den bromsar den egna verksamheten. Ett konkret exempel är att nära 80 procent av företagen inom branschen teknikkonsulter och arkitekter i år ser brist på personal som främsta tillväxthindret för sin verksamhet.

Med bakgrunden att tjänsteföretagen spelar en allt tyngre roll för svensk ekonomi riskerar detta få allvarliga konsekvenser. Idag står Sveriges tjänsteproducenter i näringslivet för hela 51 procent av BNP och 46 procent av sysselsättningen. Tjänstesektorn har därmed utvecklats till Sveriges främsta jobbmotor. Ser vi bara till de senaste tio åren så har två tredjedelar har Sveriges totala ökning av antalet sysselsatta tillkommit inom den privata tjänstesektorn. I konkreta tal innebär detta 300 000 nytillkomna jobb. Medan det under samma period tillkom 12 000 nya jobb inom den varuproducerande sektorn.

Risken är nu stor att bristande förutsättningar att hitta rätt kompetens riskerar att stanna upp denna jobbmotor. I praktiken skulle det innebära att jobben blir färre, sysselsättningen minskar och att svensk ekonomi inte utvecklas i den takt den skulle kunna göra.